Kronisk træthed og udbrændthed

Udbrændthed ofte en følge af en funktionsfejl i skjoldbruskkirtlen

Utbrändhet ofta sköldkörtelfel

Av TT
Först publicerad: 25 juli 2008 09:31
Senast uppdaterad: 25 juli 2008 09:31

Många kroniskt trötta, i folkmun utbrända, kan lida av kronisk sköldkörtelinflammation. Forskare konstaterar att detta är något som ofta missas inom primärvården.

STOCKHOLM. Den 69-årige Bo Wikland, som är verksam i Stockholm, har forskat i ämnet i drygt tio år. I en studie som han och två cytologer gjort deltog 200 patienter som varit sjukskrivna mer än ett år för kronisk trötthet. De undersöktes med vanliga blodprover samt finnålspunktion av sköldkörteln (vävnadsprover togs). Av gruppen, som till största del utgjordes av kvinnor, hade 40 procent en kronisk inflammation i sin sköldkörtel.

– Vi är rätt övertygade om att många personer som lider av kronisk trötthet i grund och botten har en sköldkörtelåkomma, säger Bo Wikland.

Gunilla Grönvall från Stockholm led i många år av sin odiagnostiserade hälsoproblem. Under sex års tid sökte hon vård vid många tillfällen utan resultat. Överallt diagnostiserades hennes sköldkörtel som frisk. Lösningen kom när hon kom i kontakt med Bo Wikland och en finnålspunktion gjordes. Därefter behandlades hon med sköldkörtelmedicin och efter ett år var hon helt frisk.

Trots att Bo Wiklands studie publicerades redan 2001 i medicintidskriften The Lancet har hans rön inte slagit igenom inom svensk sjukvård.

– I Sverige verkar det som att om en läkare kommer med nya rön som inte står i skolboken så är det kalla handen. Det är ju inte klokt att man själv ska behöva leta reda på en läkare som förstår ens situation, säger Gunilla Grönvall.

Mycket i kroppen är beroende av sköldkörteln och mest beroende är hjärnan. Vanliga symptom på sköldkörtelåkommor är ständig trötthet, depressioner, migrän, problem med magen med mera.

Alexander Perski, docent och stressforskare vid Stressmottagningen på Karolinska institutet i Stockholm, menar att det är logiskt att sköldkörteln kan vara en del av kronisk trötthet.

– Vi har själva inte gjort några sköldkörtelprover på mottagningen men vi har noterat att många patienter som kommer till oss har problem med sin sköldkörtel.

En förklaring till att så få finnålspunktioner görs är bristen på cytologer. Provtagningarna kräver också att cytologen har lång erfarenhet eftersom proverna är svåra att ta.

– Man skulle önska att finnålscytologin blev mer allmän. Vår erfarenhet är att med hjälp av den här fördjupade diagnostiken kan många oupptäckta fall diagnostiseras, säger Bo Wikland.

Kilde: Sydsvenskan.se

***********

Kronisk trötthet och »utbrändhet« – dags att skärpa diagnostiken

Bo Wikland, med dr, specialist i invärtesmedicin, Läkarhuset Hötorgscity, Stockholm bo.wikland@comhem.se

Per-Ove Sandberg, med dr, överläkare, Aleris Medilab AB, Täby

Neuropsykiatriska tillstånd, såsom kronisk trötthet (KT), utmattningsdepression, »utbrändhet« och därmed närbesläktade tillstånd, utgör ett av vår tids största folkhälsoproblem.

Verksamma inom vården, framför allt primärvården, möter dagligen dessa patienter. Socialstyrelsen har nyligen aviserat kommande riktlinjer för indikation för sjukskrivning och för rimliga sjukskrivningstider.

Våra kunskaper om orsaker till KT är samtidigt anmärkningsvärt bristfälliga. Det är förvånande att inte mer görs för att klarlägga etiologi.

En orsak till KT är störning av sköldkörteln, huvudsakligen på grund av autoimmun påverkan. När vi utreder patienter med misstänkt sköldkörtelstörning ingår, utöver sedvanliga blodanalyser, kompletterande undersökning med finnålscytologi (FNAC) och eventuellt även ultraljudsundersökning av sköldkörteln.

Syftet med FNAC är att morfologiskt dokumentera autoimmunt angrepp med invasion av lymfocyter i sköldkörteln.

Vi har tidigare redovisat våra erfarenheter [1] av värdet av FNAC av sköldkörteln vid KT. Av våra patienter med KT uppvisade inte mindre än 40 procent otvetydiga förändringar som vid autoimmun tyreoidit. Av dessa patienter påvisades hos mindre än hälften signifikant avvikelse av TSH, det vedertagna förstahandsprovet och kriteriet för diagnostik av sköldkörtelsjukdom.

Värdet av FNAC vid diagnostik av aktiv autoimmun sköldkörtelsjukdom har ifrågasatts [2]. Vi vidhåller mot bakgrund av våra publicerade erfarenheter att FNAC vid kliniskt misstänkt sköldkörtelsjukdom har högre diagnostisk känslighet än gängse blodanalyser. FNAC av sköldkörteln är därför enligt vår åsikt ett viktigt led vid utredning av KT.

Så vitt vi vet är vi ännu ensamma i världen att rutinmässigt använda FNAC vid utredning av misstänkt sköldkörtelsjukdom. Här finns enligt vår bedömning en mäktig potential att utveckla och fördjupa våra kunskaper om en av de stora utmaningarna på folkhälsans område.

B12-brist är ett annat vanligt och tyvärr ofta förbisett tillstånd till KT, även hos yngre individer [3].

När nu Socialstyrelsen förbereder riktlinjer för indikation för sjukskrivning/icke sjukskrivning vid KT/utmattningsdepression efterlyser vi ett samlat initiativ för skärpt diagnostik och helst multidisciplinär utredning med syfte att påvisa underliggande behandlingsbara tillstånd. Ju tidigare i sjukdomsprocessen, desto bättre!

Referenser
1. Wikland B, Löwhagen T, Sandberg PO. Fine-needle aspiration cytology of the thyroid in chronic fatigue. Lancet. 2001;357:956-7.
2. Calissendorff J, Skoog L. Är lymfocytökning vid finnålspunktion en behandlingsindikation? Läkartidningen. 2006;103:1751-2.
3. Wikland B, Linder J. B12-brist vanligt hos långtidssjukskrivna invandrare. Läkartidningen. 2004;101: 404.

Kilde: Lakartidningen.se

**********

Kronisk trötthet, utbrändhet, sköldkörteln samt funktionsnedsättningen elöverkänslighet

2007-08-30

Det är med största intresse jag läser Bo Wiklands och Per-Ove Sandbergs artikel “Kronisk trötthet och »utbrändhet« – dags att skärpa diagnostiken” samt deras påpekande av sköldkörtelns roll. En annan mycket intressant grupp – som ofta brukar buntas samman med ovanstående diagnoser – är människor med funktionsnedsättningen elöverkänslighet.

Sedan år 2000 är elöverkänslighet en erkänd funktionsnedsättning med ett eget handikappförbund (Elöverkänsligas Riksförbund) som är en del av HSO (Handikappförbundens SamarbetsOrgan). Ungefär 250.000 svenskar rapporterar olika symptom i närheten av olika källor till elektromagnetiska fält, såsom bildskärmar, mobiltelefoner och lysrör. Det är, m.a.o., ett stort folkhälsoproblem.

Jag kom tidigt att intressera mig för denna grupp och mina studier av hudprover från personer med funktionsnedsättningen elöverkänslighet visade att bl.a. deras mastceller är påverkade samt kraftigt ökade till antalet [1]. Dessa celler hör till dem som man vet förändras av annan strålning, såsom radioaktivitet, röntgen och UV-strålning. Mönstret hos de elöverkänsliga överensstämde helt och hållet med motsvarande mönster i hud från personer med dylika klassiska strålskador. Vi kunde dessutom också visa motsvarande ökningar i hud från friska frivilliga försökspersoner som placerade framför vanliga hushålls-TV-apparater och datorbildskärmar [2]. Så, min arbetshypotes blev tidigt att de elöverkänsliga i själva verket - helt enkelt - är strålskadade [3, 4].

En mycket frän kritik från olika ’belackare’ blev dock att de elöverkänsliga inte alls reagerar på elektromagnetiska fält och/eller kemiska emissioner utan endast är offer för psykoser, massmedial påverkan, inbillning, betingning och annat. För att kunna kontrollera för sådana psykologiska och psykiatriska bakgrundsfaktorer beslöt jag, tillsammans med Vesna Rajkovic och hennes medarbetare på Department of Biology, Faculty of Sciences, Novi Sad, Serbia and Montenegro, att istället bestråla råttor med kraftfrekventa (50 Hz) elektromagnetiska fält och undersöka några olika celler och nervtrådar från hud och sköldkörtel med hjälp av ljus- och elektronmikroskopi samt stereologi (vilket är en avancerad metod för kvantifiering).

Vi fann en signifikant ökning av antalet serotonin-innehållande mastceller i huden (p<0.05) samt en ökning av neuropeptid tyrosine (NPY)-innehållande nervtrådar i sköldkörteln (p<0.01), vilket sammantaget visar på en direkt effekt av de elektromagnetiska fälten på hudens och sköldkörtelns blodbanor. Med hjälp av elektronmikroskopi kunde vi se en aktivering av sköldkörteln (vilket är mycket intressant med tanke på sköldkörtelns reaktionsmönster hos människor som t.ex. utsatts för radioaktivitet; med påföljande risk för tumörtbildning, m.m.). Detta fick ytterligare starkt stöd från de kvantitativa beräkningar som klart demonstrerade en aktivering av sköldkörteln avseende en lång rad med faktorer (volume density of follicular epithelium, interfollicular tissue and blood capillaries; thyroid activation index; volume density of colloid; colloid droplet formation; alterations in lysosomes, granular endoplasmic reticulum and cell nuclei) [5-9].

De erhållna resultaten kan naturligtvis inte förstås utifrån de anförda psykologiska och psykiatriska bakgrundsfaktorerna utan måste enbart bero på exponeringen för de elektromagnetiska fälten. Det är ju litet svårt – som vetenskapsman/-kvinna – att tro att råttorna i smyg läst dagstidningar, lyssnat på radio och tittat på TV och därigenom gått på den ”massmediala psykosen”…!

Motsvarande analyser av personer med diagnoserna kronisk trötthet och utbrändhet skulle kunna ge ytterligare stöd till Bo Wiklands och Per-Ove Sandbergs fynd. Det skulle i sin tur kunna hjälpa de drabbade till ett adekvat bemötande och korrekt vård.

Olle Johansson
docent, institutionen för neurovetenskap,
Karolinska Institutet, Stockholm

Referenser

[1] Johansson O, Liu P-Y, ""Electrosensitivity", "electrosupersensitivity" and "screen dermatitis": preliminary observations from on-going studies in the human skin", In: Proceedings of the COST 244: Biomedical Effects of Electromagnetic Fields - Workshop on Electromagnetic Hypersensitivity (ed. D Simunic), EU/EC (DG XIII), Brussels/Graz, 1995, pp 52-57

[2] Johansson O, Gangi S, Liang Y, Yoshimura K, Jing C, Liu P-Y, "Cutaneous mast cells are altered in normal healthy volunteers sitting in front of ordinary TVs/PCs - results from open-field provocation experiments", J Cutan Pathol 2001; 28: 513-519

[3] Gangi S, Johansson O, "Skin changes in "screen dermatitis" versus classical UV- and ionizing irradiation-related damage--similarities and differences. Two neuroscientists' speculative review", Exp Dermatol 1997; 6: 283-291

[4] Gangi S, Johansson O, "A theoretical model based upon mast cells and histamine to explain the recently proclaimed sensitivity to electric and/or magnetic fields in humans", Med Hypotheses 2000; 54: 663-671

[5] Rajkovic V, Matavulj M, Johansson O, "An immunohistochemical and morphometrical study of the power-frequency electromagnetic field influence on skin and thyroid amine- and peptide-containing cells in rats", BioEM 2005, Dublin, Ireland, June 19-24, 2005 (abstr.)

[6] Rajkovic V, Matavulj M, Johansson O, "Histological characteristics of cutaneous and thyroid mast cell populations in male rats exposed to power-frequency electromagnetic fields", Int J Radiat Biol 2005; 81: 491-499

[7] Rajkovic V, Matavulj M, Johansson O, "The effect of extremely low-frequency electromagnetic fields on skin and thyroid amine- and peptide-containing cells in rats: An immunohistochemical and morphometrical study", Environ Res 2005; 99: 369-377

[8] Rajkovic V, Matavulj M, Johansson O, "Light and electron microscopic study of the thyroid gland in rats exposed to power-frequency electromagnetic fields", J Exp Biol 2006 ; 209 : 3322 -3328

[9] Rajkovic V, Matavulj M, Johansson O, "Histological studies of the thyroid gland in rats after combined exposure to electromagnetic fields and the endocrine disrupting compound atrazine", 8th International Congress of the European BioElectromagnetics Association (EBEA) 2007, Bordeaux, France, April 10-13, 2007 (abstr.)

Olle Johansson

Kilde: Lakartidningen.se

Læs mere HER!